Close

1700-talet

Stolen är grunden i den möbelstil som kallas ”Den svenska stilen” en stil som uppstod under 1700-talet och är en ursprunglig benämning på de stolar som producerades av de s.k. stockholmsmästarna från Stockholms stolsmakarämbete. 

 

 

 

Kuriosa

Var tid har sin tjusning lyder talesättet och tilläggas kan, sina umbäranden och eländen. Men en av många tjusningar med 1700-talet är begynnelsen av en möbelstil som kallas ”Den svenska stilen”. Begreppet ”Den svenska stilen” kan härledas till 1700-talet. 

När svenska invånare, i första hand de högre stånden, fick möjlighet att resa  till kontinenten blev de inspirerade av de olika möbelstilarna, framför allt klassicismen under senare delen av 1700-talet.bl.a.reste Gustav III till Rom och Paris för att inhandla konst och möbler. Gustav III tog med sig stolar hem till Stockholm och bad de svenska hantverkarna i stolsmakarämbetet att tillverka svenska kopior i samma stil, den då rådande nyklassicistiska stilen med raka rena linjer. 

 

De kontinentala stolarna var under 1700-talet tunna och sirliga. De var ofta tillverkade i dyrt ädelträ som mahogny. De svenska stolsmakarna använde inhemskt material av lövträ och stolarna blev kraftigare. Det är detta som kännetecknar ”Den svenska stilen”.

Gustaviansk stil - Den svenska stilen

Nyklassicismen – i Sverigen kallad den gustavianska tiden – uppstod såsom möblelstil här hemma omkring 1770. Gustaf III företog resor till kontinenten och tog med stolar och andra möbler i den nya klassiska stilen hem till Sverige. Han gav våra svenska hantverkare i uppdrag att tillverka liknande stolar. Till skillnad från möbeltillverkning i Frankrike och övriga länder var mahogny och annat ädelträ sällsynt i Sverige. Våra svenska stolsmästare fick använda våra inhemska träslag såsom björk, al och bok. Detta medförde att stolarna fick kraftigare dimensioner än de stolar som var tillverkade i ädeltä – den svenska stilen hade uppstått. 


Den gustavianska, klassicistiska stilen var på många sätt motsats till den stil som hade dominerat under första hälften av 1700-talet nämligen rokokon, stilen med sina svängda former och förkärlek för ornament av blad och växter. Det vanligaste ornamentet var den s.k. rocaillen, snäckskalet som man ofta kan se på stolarnas överstycke. Omkring 1730 introducerades rokokon i Sverige av arkitekten för Stockholms slott Carl Hårleman. År 1754 beställdes ca 700 st rokokostolar till det nybyggda slottet åt Kung Adolf Fredrik och Drottning Lovisa Ulrika som flyttade in samma år. Rokokon levde vidare under hela 1700-talet dock företrädesvis bland allmoge. De gustavianska möblerna och den gustavianska stilen dominerade i första hand i slott och herresäten och kan sägas vara under 1700-talet en kunglig stil.

 

Alla stolsmakare och konsthantverkare fick tack vare slottsbygget många beställningar och därmed stor produktion. Vilket även medförde att många duktiga yrkesmän invandrade från kontinenten. 1731 startades Ostindiska kompaniet, de svenska kontakterna med Kina tog fart. Möbler och inredning var under denna period influerade av de starka färgerna i kinesisk inredning, svarta lackarbeten i kombination med den röda färgen för lycka. Under den gustavianska tiden målades stolarna i ljusa färger, vitt och ljusgrått. En grå ton som har dragning åt det gröna. I våra dagar har den gustavianska stilen haft återkommande perioder av mycket stor popularitet bland allmänheten. Ofta är stilen i nutid kombinerat med blått och vitt, detta var dock ej det allenarådande under 1700-talet utan många fler färgkombinationer nyttjades.


Eftersom slott och herresäten är de byggnader som ofta introducerade de olika konst och möbelstilarna i Sverige och de flesta finns bevarade i gott skick är det många som i våra dagar är fantastiska sevärdheter. Alla konst och möbelstilar spred sig ut i landet till olika provinser likväl som till olika samhällsklasser, men många hem, hus och gårdar har ofta förändrats till olika sentida inredningsstilar.


Stockholms slott och Gripsholm slott inrymmer naturligtvis våra största kulturskatter men se även några utvalda guldkorn i Stockholmstraktern, Sturehovs slott, Drottningholmslott, Gustav III’s paviljong och Kinaslott.

drottningholm_stor
Drottningholm slott

Drottningholm slott har fungerat som kungligt residens under många tidsepoker. Det nuvarande slottet byggdes i barockstil under slutet av 1600-talet och har sedan dess använts av olika monarker. 1744 gav Fredrik I slottet i bröllopsgåva till Lovisa Ulrika och hon satte genast igång att modernisera vissa rum till rokokostil den då rådande inredningsstilen.

kina_slott_stor
Kina slott

Det som är unikt och utmärkande för Drottningholm under 1700-talet är det närbelägna Kina slott . Slottet var en än en gång en gåva till Lovisa Ulrika från Adolf Fredrik denna gång på hennes 33-åriga födelsedag 1753. Gustav III, deras son var vid tidpunkten 7 år och utklädd till en kinesisk prins.

I Europa hade under det tidiga 1700-talet s.k. kineserier varit av högsta mode och det var vanligt att de förmögna herrskapen byggde sig sig s.k. lustslott i kinesisk stil. I mitten av 1700-talet blev tack vare ostindiska kompaniet kineserier på högsta modet även i Sverige, i många hem fanns ofta en kinesisk hörna med möbler och prydnassaker. Kina slott är vårt förnämsta kulturarv från den tid under 1700-talet som benämns rokoko. När nya inredningsstilar på 1800-talet dominerade gick kineserier ned i popularitet och slottet blev i långa perioder oanvänt. Detta har medfört att det har bevarats i ett fantastiskt skick till våra dagar. Båda slotten, Drottningholm och Kina slott är idag på UNESCO´s världsarvlista.

hagapaviljongen_stor
Gustaf III’s paviljong i Haga

Det främsta exemplet i Sverige på förfinad gustaviansk klassicism är Gustaf III´s paviljong i Haga som var Gustafs egentliga hem vid hans sista levnadsår. Haga slott och hans egen paviljong vid vattnet var några av de få byggnadsverk som uppfördes innan de ödesdigra skotten på maskeradbalen satte stopp för planerna. 

Gustaf III hade storslagna planer på att göra en museipark i Haga som skulle härbärgera hans omfattande samlingar av konst och skulptur. Från Haga paviljongen begav sig Gustaf III till den ödesdigra maskeradbalen år 1792 och alla hans planer skrinlades efter hans död. 

Paviljongen har en mycket vacker matsal med klassicistiska ornament på väggar och tak såsom pilastrar och kolonner. Stolarna i matsalen är tillverkade av stolsmästaren Erik Öhrnmark efter engelska förlagor, dessa är målade i den klassiska ljusgrå färgen.

sturehof_stor
Sturehof slott

Inte långt från Stolen.nu´s visningslokal på Fiskaruddsvägen 31 i Rönninge ligger Sturehof slott som är ett utmärkt exempel på ett slott som har en av landets mest välbevarade gustavianska inredning. 

Slottet köptes 1778 av Gustaf III’s finansminister Johan Liljencrantz som dessutom var ägare till Mariebergs kakelugnsfabrik. Lijencrantz var mycket förmögen och kunde därav kosta på en mycket exklusiv inredning vid renoveringsbygget. Förutom vackra kakelugnar finns det många vackra tidstypiska möbler att se.